Borderline.

Symptom

En person med egentlig depression eller bipolärt syndrom stannar ofta i samma humörläge i flera veckor, men hos en person med borderline-personlighetsstörning skiftar humöret betydligt snabbare. Intensiva utbrott av ilska kan snabbt avlösas av ångest eller depression inom loppet av en dag, ett par timmar eller till och med ett par minuter. Under dessa utbrott och humörsvängningar kan vissa personer skada sig själva, till exempel genom att skära sig, slå sönder saker, nyttja droger eller alkohol. Personen har kognitiva problem och en störd bild av det egna jaget. Detta leder till många hastiga, och kanske ej så övertänkta beslut om byte av karriär, jobb, sexualitet, vänskap och värderingar. Vissa personer med borderline kan också se sig själv som helt igenom värdelös eller direkt ond. De kan ofta känna sig missförstådda eller illa behandlade. Känslor av att vara uttråkad, tom inombords och utan uppfattning om vem man egentligen är, är också vanliga. Sådana symtom är som mest påträngande när personen känner sig isolerad, fysiskt ensam eller utan stöd i det sociala livet. Detta resulterar i en nästan desperat jakt på att slippa vara ensam. Ironiskt nog är det denna aggressiva "klängighet" vid andra som utlöser de konflikter som får omgivningen att lämna personen.

Personer med borderline har ofta ett mönster av instabila sociala relationer. Medan de kan utveckla intensiva - men stormiga - förhållanden, är deras attityd till familj, vänner och partner ofta instabila. Synen på andra kan växla snabbt mellan absolut idealisering och total nedvärdering. På så sätt kan ett intensivt förhållande, med stor tillit, snabbt uppstå. Men när separation hotar, inbillad eller verklig, kan förtroendet mycket snabbt övergå i ilska eller ett totalt avsägande av relationen. Detta kan förvåna den person som drabbas, eftersom de ofta har svårt att förstå vad personen upplever som ett hot om separering. Denna rädsla för att bli övergiven kan ha att göra med personens svårighet att knyta känslomässiga band med närstående, något som särskilt visar sig då den viktiga personen inte är direkt fysiskt närvarande. Frånvaron av denna närhet skapar en känsla av tomhet, och att vara värdelös. Om personen känner sig övergiven eller sviken kan risk för självmordsförsök eller annat själdestruktivt beteende inträda.

En patient med borderline-störning uppvisar ofta ett impulsivt beteende när det gäller pengar, mat och sex. Borderline-störning uppträder ofta tillsammans med andra psykiatriska problem, särskilt bipolära sjukdomar, depression, ADHD, ångestsjukdomar, fobier, missbruk, ätstörningar och andra personlighetsstörningar.


Egen kommentar: Att humöret skiftar snabbt stämmer bra. Tyvärr så handlar jag ofta impulsivt efter känslor och följderna blir efter det. Men min känsla kan ändras efter några minuter. Och det är där jag tvivlar på vem jag är. Och som ni kan förstå så bli detta kaos. Här på hemmet har jag fått lärt mig att befinna i "wise minde". Alltså handla med känslor och tankar. Och tack vare det så har jag lärt mig att inte vara impulsiv och känna efter först. Men nu när jag tänker efter så kan känslan hela tiden ändras, jag får aldrig en känsla som jag är säker på. 
Jag har skadat mig själv på många olika vis. Jag har även slagit sönder saker, men det skedde bara i tonåren. Och jag har även övermedicinerat tabletter och alkohol.
Ibland kan jag känna mig kall, hård, komplicerad, jobbig, vädelös, äcklig = ett monster.
Det där med att inte klara av att vara ensam tycker jag inte stämmer på mig. Jag vill väldigt ofta vara ensam. När jag är ensam slipper jag bli påmind om att jag är ett "monster".
Jag upplever ofta att jag ena stunden kan älska någon och andra stunden hata någon.
"På så sätt kan ett intensivt förhållande, med stor tillit, snabbt uppstå. Men när separation hotar, inbillad eller verklig, kan förtroendet mycket snabbt övergå i ilska eller ett totalt avsägande av relationen." Det stämmer tyvärr bra. Men det är nått jag vet att jag kommer kunna träna bort och jag känner redan att jag blivit bättre.
Jag har aldrig trott att jag har en viktig relation med någon som jag inte har det med. Snarare tvärtom.
"Denna rädsla för att bli övergiven kan ha att göra med personens svårighet att knyta känslomässiga band med närstående, något som särskilt visar sig då den viktiga personen inte är direkt fysiskt närvarande." Stämmer tyvärr också bra. Det är nog det här som gör att jag helldre är ensam. När en viktig relation inte hör av sig ofta, eller säger att han älskar mig eller på nått vis inte ger bekräftelse att jag är "bäst" så avslutar jag relationer. Hemskt men sant. Min tomhetskänsla som jag får/fick när jag varit ensam en längre period orsakade att jag sökte närhet på andra destruktiva sätt. Med personer som inte kunde skada mig psykist.
Jag har skärt sönder nerver och senor i handleden flera gånger så att jag har hållt på att förblöda, fick operera. Jag har även druckit aceton och sköljmedel, även haft det i ögonen. Smetat in bleck i mina skärsår. Tagit massor av tabletter även tabletter jag inte känt till. Satt mig på spåret och nästan blivit påkörd, men vart räddad. Det sist nämda var största orsaken att jag insåg att nu får det vara nog. jag riskerade en annans liv på grund av mitt beteende. Och trots allt detta så vill jag inte säga att jag har försökt tagit mitt liv. Jag älskar bara att leka med döden. Kan än idag känna suget av det.

Självdestruktivt beteende

Omkring 10-15% av alla borderlinepatienter beräknas dö som ett resultat av självmord. Risken ökar ytterligare när andra diagnoser uppträder hos samma patient, som till exempel borderline-störning och ADHD. Om en patient har borderline-störning i kombination med missbruk är risken för självmord så hög som 60%. Vissa psykiatrer har svårt att förstå störningen, eller vägrar helt enkelt att behandla dessa patienter på grund av deras impulsivitet och instabilitet (missar uppgjorda tider, glömmer mediciner och så vidare).

Närstående till en patient som diagnostiserats med denna störning har rätt till klar och tydlig information, så att de kan stötta personen. Denna störning är inte lätt att förstå, eftersom beteendet hos den drabbade kan vara så irrationellt och impulsivt. Personen kan ofta inte själv svara på varför han/hon beter sig som han/hon gör. Att i det här läget förskriva lugnande preparat såsom bensodiazepiner kan vara farligt, eftersom det både ökar risken för irrationellt, impulsivt beteende och lätt kan leda till beroende. Den som har den här störningen kan vara nog så intelligent, kärleksfull och ha en stark personlighet, men deras självbild är skadad och de försöker reparera den på sätt som ibland kan var farliga.

Riskfaktorerna kan reduceras genom en korrekt ställd diagnos och därmed följande behandling, ofta med familjen inblandad. Den som lider av borderline-störning behöver ett starkt kontaktnät runt sig för att ge stöd. Något så enkelt som villkorslös kärlek trots ett irrationellt beteende kan ofta leda mycket långt. Detta är dock inte det lättaste, eftersom personen ofta har stora svårigheter i nära relationer, vilket sätter stor press på de närstående som ofta blir drabbade av/indragna i personens sinnesstämning, utåtagerande och destruktiva beteende.

Borderline personlighetsstörning konstateras tre gånger så ofta hos kvinnor som hos män. Vad det beror på är inte känt. Vissa forskare menar att många män med diagnosen antisocial personlighetsstörning egentligen har en borderlinestörning.

Egen kommentar: Innan jag kom hit till behandlingshemmet visste jag att jag inte skulle dö gammal i en varm säng. Jag visste att jag skulle dö pågrund av självmord, bli mördad eller av överdos. Nu tänker jag inte så längre. Jag har komit i kontakt med många andra som har borderline när jag varit inlagd på psyket. Och vissa blir verkligen behandlad illa. Dom spännar fast dom och ibland verkar det som personalen utnyttjar att dom här pasienterna är känsliga. Dom har aldrig behövt spänna fast mig eftersom jag aldrig varit på psyk när jag fått vasinne utbrotten. Dom fick jag ofta i tonåren i resultat att jag försökte slå huvudet blodigt mot väggen eller golvet. Nu händer det mer sällan. Jag kan hantera min ilska bättre.
Det där med att hålla tider är näst intill omöjligt för mig, men jag har blivit bättre sen jag kom hit. När det gäller relationer så ser jag bara i svart och vitt. Skadar någon mig eller kan riskera att göra det (jag kan inte lita på den) så kan jag inte ha en relation med den. Jag avslutar relationer fort. Men om någon vill avsluta en relation med mig blir jag helt förstörd.
Jag vet mycket väl vad "benso" kan ställa till med. Har själv missbrukad det under flera års tid och det är oftast då som jag har varit som mest destruktiv.


Tack och låg får jag hjälp nu med DBT- behandling, terapisamtal och aktiviteter. det här är nått jag kommer vara evigt tacksam över. För utan det här hade jag inte överlevt eller levt ett liv som missbrukare.

Linkar för er som har bordeline eller känner någon som har:

http://www.anbo.se/ - Svensk stödforum för borderline anhöriga.
http://borderline.nu/nuke/ - Svensk riksförening och stödforum för brukare, anhöriga och vårdpersonal


RSS 2.0